Strålbehandlingen utvecklas alltmer mot MR-styrda och adaptiva metoder. Lagendijk m.fl. (Nature Reviews Clinical Oncology, 2014) visar betydelsen av att integrera bildgivning och behandling.
I framtiden måste material vara både dosimetriskt precisa och mycket kompatibla med bildgivande tekniker som CT eller MR. Artefaktbildning eller otydliga densitetsvärden kan försvåra planering och verifiering av behandlingen och leda till osäkerheter i dosberäkningen. Denna egenskap blir särskilt viktig inom adaptiv strålbehandling, där bildgivning och behandling blir alltmer sammanflätade. Bolusmaterial bör därför erbjuda stabila och reproducerbara fysikaliska egenskaper under hela behandlingstiden. Samtidigt får aspekter som hygien, återanvändbarhet och patientvänlig applicering allt större fokus. Med tanke på strålbehandlingens framtid blir det tydligt att material inte bara måste vara funktionella utan också gå att integrera optimalt i digitala, bildstyrda arbetsflöden.