Ett luftgap mellan bolusmaterialet och huden är ett välkänt problem vid strålbehandling. Studier visar att även ett litet luftgap kan minska ytdosen med 10–20 % (t.ex. Butson et al., 2000). Detta kan leda till underdosering av målvolymen och försämra behandlingskvaliteten.

BolusCare minimerar denna risk genom sin flexibla anpassning till patientens anatomi och säkerställer en enhetlig applicering utan luftgap.

Dessutom kan luftgap också påverka dosfördelningen i djupare vävnadslager och därmed förvränga den planerade behandlingsgeometrin. Risken för sådana inhomogeniteter är särskilt hög i anatomiskt komplexa regioner eller med ojämna hudytor. Otillräcklig anpassning av bolusmaterialet kan också leda till variationer i gränsskikt om positioneringen varierar något varje dag. Detta begränsar behandlingens reproducerbarhet och minskar den terapeutiska säkerheten. Därför är det en nyckelfaktor för exakt och konsekvent strålbehandling att på ett tillförlitligt sätt undvika luftgap.